Skn Stou_DF_DR015 – Tärna
Atostugan är en timmerstuga inom området för Vapstens sameby, i Tärna socken i Storumans kommun, nära Atoklimpen. Den byggdes av den samiska familjen Tomas och Anna Klementsson, som dessförinnan omkring 1920 byggt en torvkåta i trakten. Atostugan stod klar 1925, trots att det då var förbjudet för samer att uppföra fasta byggnader.
Atostugan ligger på Risbäckens sommarviste, som är en gammal samisk boplats och som finns belagd i litteraturen från 1700-talet. Renskiljningsplatsen ligger några hundra meter från huset, mot Risbäcken till. Där byggdes från 1890-talet renskiljningsgärden.
Den lilla Atostugan byggdes utan byggnadstillstånd vid en tidpunkt då det var förbjudet för samer att uppföra permanenta byggnader i fjällområdet. Det uppstod bråk om bygget, då lappfogden uppmanade till rivning, och detta medverkade till att lagstiftningen förändrades och från 1928 tilläts samerna att bygga för den svenska kulturen konventionella hus. Atostugan användes senare mellan 1928 och 1945 också som lärarbostad vid en nyinrättad kåtaskola på platsen. Skolan bestod av tre kåtor: en för undervisning, en för måltider och en som sovsal. Efter kåtaskolans nedläggning undervisades samebarn i en nybyggd nomadskola i Tärnaby.
Atostugan utgör numera entré till det 2005 inrättade Atoklimpens kulturreservat.
Källa: Wikipedia
----------------------------------------------------------------------
Blad 1
Byggnaden uppfördes omkring 1927 av nomaden Tomas Lambert Klementsson, som var ordningsman i Vapstens lappby. Den inrymmer kök och skafferi på nedre planet och rum och vindskammare på övre. Yttermått 4x6 m. Väggar av grantimmer med yttre brädfordring, rödfärgad. Torvtak.
Klementsson som tidigare bodde i en intilliggande kåta - som fortfrande står kvar - nyttjade stugan för sig och sin familj till mitten av 1930-talet var efter han flyttade till Storbacken i Vilhelmina. Den nyttjades sedan ett antal år av lärarinnan Anna Good som bostad medan nomadskolan hade sitt tillhåll här.
Källa : Västerbottens Museum 1973 : 24-21-03
Atostugan ligger på Risbäckens sommarviste, som är en gammal samisk boplats och som finns belagd i litteraturen från 1700-talet. Renskiljningsplatsen ligger några hundra meter från huset, mot Risbäcken till. Där byggdes från 1890-talet renskiljningsgärden.
Den lilla Atostugan byggdes utan byggnadstillstånd vid en tidpunkt då det var förbjudet för samer att uppföra permanenta byggnader i fjällområdet. Det uppstod bråk om bygget, då lappfogden uppmanade till rivning, och detta medverkade till att lagstiftningen förändrades och från 1928 tilläts samerna att bygga för den svenska kulturen konventionella hus. Atostugan användes senare mellan 1928 och 1945 också som lärarbostad vid en nyinrättad kåtaskola på platsen. Skolan bestod av tre kåtor: en för undervisning, en för måltider och en som sovsal. Efter kåtaskolans nedläggning undervisades samebarn i en nybyggd nomadskola i Tärnaby.
Atostugan utgör numera entré till det 2005 inrättade Atoklimpens kulturreservat.
Källa: Wikipedia
----------------------------------------------------------------------
Blad 1
Byggnaden uppfördes omkring 1927 av nomaden Tomas Lambert Klementsson, som var ordningsman i Vapstens lappby. Den inrymmer kök och skafferi på nedre planet och rum och vindskammare på övre. Yttermått 4x6 m. Väggar av grantimmer med yttre brädfordring, rödfärgad. Torvtak.
Klementsson som tidigare bodde i en intilliggande kåta - som fortfrande står kvar - nyttjade stugan för sig och sin familj till mitten av 1930-talet var efter han flyttade till Storbacken i Vilhelmina. Den nyttjades sedan ett antal år av lärarinnan Anna Good som bostad medan nomadskolan hade sitt tillhåll här.
Källa : Västerbottens Museum 1973 : 24-21-03
Beskrivning: Atostugan
Objektnummer: Stou_DF_DR015
Ämne: Hus, Atoklimpens kulturreservat
Personrelation
Förvärvat från: Dan Fjällström
Kommentarer om “Skn Stou_DF_DR015 – Tärna”
Lämna en kommentar
Din e-postadress kommer inte publiceras.