Skn Stou_JEB_DR069 – Atostugan
Mannen i fönstret , Bertil Andersson
-----------------------------------------------------------------------
Text enligt notering:
Telefonstation Atostugan
------------------------------------------------------------------------
Atostugan är en timmerstuga inom området för Vapstens sameby, i Tärna socken i Storumans kommun, nära Atoklimpen. Den byggdes av den samiska familjen Tomas och Anna Klementsson, som dessförinnan omkring 1920 byggt en torvkåta i trakten. Atostugan stod klar 1925, trots att det då var förbjudet för samer att uppföra fasta byggnader.
Atostugan ligger på Risbäckens sommarviste, som är en gammal samisk boplats och som finns belagd i litteraturen från 1700-talet. Renskiljningsplatsen ligger några hundra meter från huset, mot Risbäcken till. Där byggdes från 1890-talet renskiljningsgärden.
Den lilla Atostugan byggdes utan byggnadstillstånd vid en tidpunkt då det var förbjudet för samer att uppföra permanenta byggnader i fjällområdet. Det uppstod bråk om bygget, då lappfogden uppmanade till rivning, och detta medverkade till att lagstiftningen förändrades och från 1928 tilläts samerna att bygga för den svenska kulturen konventionella hus. Atostugan användes senare mellan 1928 och 1945 också som lärarbostad vid en nyinrättad kåtaskola på platsen. Skolan bestod av tre kåtor: en för undervisning, en för måltider och en som sovsal. Efter kåtaskolans nedläggning undervisades samebarn i en nybyggd nomadskola i Tärnaby.
Atostugan utgör numera entré till det 2005 inrättade Atoklimpens kulturreservat.
Källa: Wikipedia
----------------------------------------------------------------------
Blad 1
Byggnaden uppfördes omkring 1927 av nomaden Tomas Lambert Klementsson, som var ordningsman i Vapstens lappby. Den inrymmer kök och skafferi på nedre planet och rum och vindskammare på övre. Yttermått 4x6 m. Väggar av grantimmer med yttre brädfordring, rödfärgad. Torvtak.
Klementsson som tidigare bodde i en intilliggande kåta - som fortfrande står kvar - nyttjade stugan för sig och sin familj till mitten av 1930-talet var efter han flyttade till Storbacken i Vilhelmina. Den nyttjades sedan ett antal år av lärarinnan Anna Good som bostad medan nomadskolan hade sitt tillhåll här.
Källa : Västerbottens Museum 1973 : 24-21-03
-----------------------------------------------------------------------
Text enligt notering:
Telefonstation Atostugan
------------------------------------------------------------------------
Atostugan är en timmerstuga inom området för Vapstens sameby, i Tärna socken i Storumans kommun, nära Atoklimpen. Den byggdes av den samiska familjen Tomas och Anna Klementsson, som dessförinnan omkring 1920 byggt en torvkåta i trakten. Atostugan stod klar 1925, trots att det då var förbjudet för samer att uppföra fasta byggnader.
Atostugan ligger på Risbäckens sommarviste, som är en gammal samisk boplats och som finns belagd i litteraturen från 1700-talet. Renskiljningsplatsen ligger några hundra meter från huset, mot Risbäcken till. Där byggdes från 1890-talet renskiljningsgärden.
Den lilla Atostugan byggdes utan byggnadstillstånd vid en tidpunkt då det var förbjudet för samer att uppföra permanenta byggnader i fjällområdet. Det uppstod bråk om bygget, då lappfogden uppmanade till rivning, och detta medverkade till att lagstiftningen förändrades och från 1928 tilläts samerna att bygga för den svenska kulturen konventionella hus. Atostugan användes senare mellan 1928 och 1945 också som lärarbostad vid en nyinrättad kåtaskola på platsen. Skolan bestod av tre kåtor: en för undervisning, en för måltider och en som sovsal. Efter kåtaskolans nedläggning undervisades samebarn i en nybyggd nomadskola i Tärnaby.
Atostugan utgör numera entré till det 2005 inrättade Atoklimpens kulturreservat.
Källa: Wikipedia
----------------------------------------------------------------------
Blad 1
Byggnaden uppfördes omkring 1927 av nomaden Tomas Lambert Klementsson, som var ordningsman i Vapstens lappby. Den inrymmer kök och skafferi på nedre planet och rum och vindskammare på övre. Yttermått 4x6 m. Väggar av grantimmer med yttre brädfordring, rödfärgad. Torvtak.
Klementsson som tidigare bodde i en intilliggande kåta - som fortfrande står kvar - nyttjade stugan för sig och sin familj till mitten av 1930-talet var efter han flyttade till Storbacken i Vilhelmina. Den nyttjades sedan ett antal år av lärarinnan Anna Good som bostad medan nomadskolan hade sitt tillhåll här.
Källa : Västerbottens Museum 1973 : 24-21-03
Beskrivning: Arbete med installera av rikstelefon
Objektnummer: Stou_JEB_DR069
Ämne: Rikstelefon, Träsoffa, Hus, Fjälltrakt, Same skola
Personrelation
Förvärvat från: Jan-Erik Bertilsson
1 Kommentarer om “Skn Stou_JEB_DR069 – Atostugan”
Angående Atostugan
Min mor, Dorotea Klementsson (gift Fjällström) äldsta dottern till Tomas och Anna Klementsson, berättade att landshövding Rosén var involverad i tillståndet att låta stugan stå kvar. Landshövdingeparet hade passerat Atostugan en sommar och stannat till någon dag. De båda kvinnorna hade kommit bra överens och de höll kontakten med varandra.
När beslut om rivning kom hade min mormor ringt hustrun till landshövdingen och beklagat sig. Min mor tror att detta samtal samt att de besökt familjen och stugan påverkade beslutet.
Svara
Lämna en kommentar
Din e-postadress kommer inte publiceras.